Rainy day ;)
Det är inte mitt fel att allt blev som det blev och är som det är. Även fast jag skyller på mig själv inser jag, att jag är bara ett litet sandkorn i öknen. Jag må ha gjort tusen fel och gått alla omvägar som finns. Men det är inte endast på grund av mig som mörkret alltid faller.
Jag är fullständigt trött på att alltid bli den som ligger på botten. Nertrampad av allt som rör sig. Fortfarande bära ett leende på läpparna och låtsas gå vidare, fast i värkligheten känns det som om jag trampar på ställe. Allting går mera bakåt än framåt. Och jag vet, att vilket val jag än väljer, så kommer det inte vara ett lyckat val. Så det spelar ingen roll. Jag har gjort detta så många gånger förr. Nu har det gått så långt att jag känner mej som en boll i någon annans händer. Jag vet inte vad jag själv vill längre, så försöker lyssna till andra. Men det ekar tomt runtom mig..
Idag kom jag tillbaka från Nagu, det var en snabb visit där, men på "en" dag hann jag ändå jobba och träffa världens finaste Petra och Cassandra <3 Firade P's födelsedag och jag tror jag lyckades med min presant åt henne ;) Tack för kaffet och kakan!
Då vi äntligen slapp fram i regnet och vinden blev det mys på soffan, totalt slut efter en natt med för några timmar sömn, en jobbdag och lite städande efter min kära hundvalp samt bränt nerver i mängder. Ja, har varit som ett åskmoln hela dagen. Nu ska jag kolla vädret, hoppas på sol och värme. Ska försöka ta en promenad med hundarna genast efter frukost imorgon. Sen funderade jag på att träna med Dexter, Dandy också såklart. Skulle kunna hitta på någo nytt att lära dem. Men min fantasi räcker inte så hemskt långt. Ja, men får se vad jag hittar på. Nu ska jag dra täcket över öronen och sova, gonatt alla <3